syror
Syror har pH värdet från 0-7 i pH skalan.
Vad är då pH värde för något? Jo det är en mätare som man mäter om lösningen samt vätskan är sur eller basisk. T.ex man mäter om man har en sitt vatten i polen så vätskan är neutral, för så ska den vara. I pH skalan har neutralt 7 och basiskt 7-14.
Man kan mäta pH värdet med ett lackmuspapper fast då måste lösningen vara genomskinlig.
Syror får färgen röd, orange och gul när man häller i pH mätare BTB i en syra.
Man kan mäta en syra genom att hälla i lika mycket av ett basiskt ämne i en syra som är lika stor, då blir lösningen neutral. Ett exempel på en lösning som är neutral är vatten.
En stark syra släpper lättare ifrån sig joner än en svagare syra. Desto fler vätejoner, desto surare lösning och det blir lägre pH värde.
Hur sur syran är beror dels på koncentration det vill säga hur mycket syra den innehåller och hur stark syran är. Syror är motsatsen till baser.
Här är några exempel starka och svaga syror:
Starka: Saltsyra (HCI), svavelsyra (H2SO4) och salpetersyra (HNO3).
Svaga: Kolsyra (H2CO3) och ättiksyra (CH3COOH).
Regnvattnet blir surare och surare ju mer vi förorenar miljön i världen. Vårt naturliga pH värde i regn är i Sverige 5,6. I en del regnvatten i Sverige så har vi pH värdet 4,5.
Det blir försurning i våra vatten för att vi släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären.
Koldioxiden förekommer av t.ex bilar m.m sedan regnar det surt vatten i våra sjöar samt hav.
Då kan i hav och sjöar bli förgiftade, då dör växter och djurarter i vattnet omkring 4,5. Dom känsligaste djuren är dom bottenlevande som snäckor, musslor och kräftdjur börjar drabbas redan vid pH värdet 6. Vilket är pyttelite surt.
Vid pH värdet 4,5 dör alla fiskar ut, dom som drabbas först är laxfiskar och mörtar. En utav de växter som klarar sig längst är vitmossan.
I Sverige så påverkas våra sjöar mer än andra länder för att vi har en bergrund som saknar kalk vilket skyddar mot försurning, det är därför vi har mer försurning i vårt land.
I sydvästra Sverige så saknas det mest kalk medans det existerar mer kalk på Öland och Gotland.
Det går att rädda våra sjöar. En metod är att man använder en helikopter med kalk i och slänger ned kalket i en försurad sjö. Då blir sjön neutral för att kalk är basiskt och som det stod innan så är basisk motsatsen till surt. Då förefaller sjön neutral som den ska vara.
Ett annat sätt är att börja åka buss eller tåg då minskar vi koldioxiden.
I syror brukar det finnas mycket väte och syror avger vätejoner.
Det finns klassiska syror som avgiver vätejoner som t.ex Väteklorid.
Varje vätekloridmolekyl består av en väteatom och en kloratom. Det som händer när en vätejon avges, är att väteatomen lämnar molekylen utan att med sig sin elektron, vilket får vätet att bli en positivt laddat vätejon. Medan kloret som plötsligt har ett överskott på en elektron, blir en negativ laddad kloridjon.
Syror har många egenskaper t.ex syror kan ge mat en sur smak som den klassiska citronen. Varför det blir så är för att oxoniumjoer kan ta sig in i smakcellerna och där få andra positiva joner att flytta på sig, vilket ger upphov till nervsignaler som hjärnan sedan i sin tur tolkar som en sur smak.
Sammanfattning: Citronen är egentligen inte sur.
Vad är då pH värde för något? Jo det är en mätare som man mäter om lösningen samt vätskan är sur eller basisk. T.ex man mäter om man har en sitt vatten i polen så vätskan är neutral, för så ska den vara. I pH skalan har neutralt 7 och basiskt 7-14.
Man kan mäta pH värdet med ett lackmuspapper fast då måste lösningen vara genomskinlig.
Syror får färgen röd, orange och gul när man häller i pH mätare BTB i en syra.
Man kan mäta en syra genom att hälla i lika mycket av ett basiskt ämne i en syra som är lika stor, då blir lösningen neutral. Ett exempel på en lösning som är neutral är vatten.
En stark syra släpper lättare ifrån sig joner än en svagare syra. Desto fler vätejoner, desto surare lösning och det blir lägre pH värde.
Hur sur syran är beror dels på koncentration det vill säga hur mycket syra den innehåller och hur stark syran är. Syror är motsatsen till baser.
Här är några exempel starka och svaga syror:
Starka: Saltsyra (HCI), svavelsyra (H2SO4) och salpetersyra (HNO3).
Svaga: Kolsyra (H2CO3) och ättiksyra (CH3COOH).
Regnvattnet blir surare och surare ju mer vi förorenar miljön i världen. Vårt naturliga pH värde i regn är i Sverige 5,6. I en del regnvatten i Sverige så har vi pH värdet 4,5.
Det blir försurning i våra vatten för att vi släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären.
Koldioxiden förekommer av t.ex bilar m.m sedan regnar det surt vatten i våra sjöar samt hav.
Då kan i hav och sjöar bli förgiftade, då dör växter och djurarter i vattnet omkring 4,5. Dom känsligaste djuren är dom bottenlevande som snäckor, musslor och kräftdjur börjar drabbas redan vid pH värdet 6. Vilket är pyttelite surt.
Vid pH värdet 4,5 dör alla fiskar ut, dom som drabbas först är laxfiskar och mörtar. En utav de växter som klarar sig längst är vitmossan.
I Sverige så påverkas våra sjöar mer än andra länder för att vi har en bergrund som saknar kalk vilket skyddar mot försurning, det är därför vi har mer försurning i vårt land.
I sydvästra Sverige så saknas det mest kalk medans det existerar mer kalk på Öland och Gotland.
Det går att rädda våra sjöar. En metod är att man använder en helikopter med kalk i och slänger ned kalket i en försurad sjö. Då blir sjön neutral för att kalk är basiskt och som det stod innan så är basisk motsatsen till surt. Då förefaller sjön neutral som den ska vara.
Ett annat sätt är att börja åka buss eller tåg då minskar vi koldioxiden.
I syror brukar det finnas mycket väte och syror avger vätejoner.
Det finns klassiska syror som avgiver vätejoner som t.ex Väteklorid.
Varje vätekloridmolekyl består av en väteatom och en kloratom. Det som händer när en vätejon avges, är att väteatomen lämnar molekylen utan att med sig sin elektron, vilket får vätet att bli en positivt laddat vätejon. Medan kloret som plötsligt har ett överskott på en elektron, blir en negativ laddad kloridjon.
Syror har många egenskaper t.ex syror kan ge mat en sur smak som den klassiska citronen. Varför det blir så är för att oxoniumjoer kan ta sig in i smakcellerna och där få andra positiva joner att flytta på sig, vilket ger upphov till nervsignaler som hjärnan sedan i sin tur tolkar som en sur smak.
Sammanfattning: Citronen är egentligen inte sur.