atomens delar
Man visste mycket om olika grundämnen
redan på 1800-talet. Man hade kunskaper om olika grundämnens
egenskaper t ex att man visste att de bestod av olika slags atomer med olika
massa. Det fanns metoder för att bestämma
atommassan, dock visste man ingenting om vad som skilde atomerna åt.
En av vetenskapsmännen som studerade grundämnens atomer var ryssen Dmitrij Ivanovitj Mendelejev. Han skapade det berömda systemet för grundämnen som kallas grundämnenas periodiska system.
Atomen är inte odelbar
Ordet atomos betyder odelbar och enligt John Daltons teori var den just det, odelbar. Enligt honom bestod all materia av atomer och partiklar. Dock var denna teori inte fullständig, i slutet av 1800-talet upptäckte man att atomer består av fler, mindre partiklar.
Man upptäckte först att det finns negativt laddade elektroner och positivt laddade elektroner. Både atomkärnan och elektronen är alltså laddad. Det finns alltid lika många protoner (positivt laddade) som elektroner (negativt laddade). Neutronerna saknar laddning.
Eftersom att det är lika många laddningar av varje slag är hela atomen oladdad, det vill säga neutral.
Vad är en atom?
Atomer ritas ofta som en kula. Rutan kulan ritar man mindre kulor som snurrar runt som en bana runt atomen. Egentligen är "kulan" ett tomrum. I tomrummet finns atomkärnan. I atomkärnan finns det Protoner, som är positivt laddade och neutroner som inte har någon laddning alls. Protoner och Neutroner är ungefär lika stora. Protonerna och Neutronerna sitter ihop med en mycket stark kraft. Runt atomen kretsar elektroner. Elektroner är negativt laddade. Om atomen har en proton, som helium, då har den en elektron. På så sätt blir atomen neutralt laddad.
Antalet protoner atomen har visar vilket atomnummer atomen får. Helium, som bara har en, har atomnummer 1. Atomnummret är viktigt för de periodiska systemet.
Alla atomer har också en förkortning. Tillexempel Helium skrivs som He, Väte skrivs som H osv.
Om en atom väljer att slå ihop sig med ett annat ämne kallas det för en molekyl. En molekyl som har samma atomer kallas för grundämne. En molekyl med olika slags atomer kallas för kemisk förening. Vatten är ett exempel på en kemisk förening. I vatten molekylen finns det två väte atomer (H) och en syre atom (O)
Atomer är mycket mycket små. Om man la atomer efter varandra på en rad skulle de få plats 1 miljon atomer på en millimeter. Om man tänker sig att atomkärnan är lika stor som en ärta så skulle elektronerna vara ungefär lika stora som ett knappnålshuvud och cirkulera runt atomen med 50 meters avstånd från atomkärna.
En av vetenskapsmännen som studerade grundämnens atomer var ryssen Dmitrij Ivanovitj Mendelejev. Han skapade det berömda systemet för grundämnen som kallas grundämnenas periodiska system.
Atomen är inte odelbar
Ordet atomos betyder odelbar och enligt John Daltons teori var den just det, odelbar. Enligt honom bestod all materia av atomer och partiklar. Dock var denna teori inte fullständig, i slutet av 1800-talet upptäckte man att atomer består av fler, mindre partiklar.
Man upptäckte först att det finns negativt laddade elektroner och positivt laddade elektroner. Både atomkärnan och elektronen är alltså laddad. Det finns alltid lika många protoner (positivt laddade) som elektroner (negativt laddade). Neutronerna saknar laddning.
Eftersom att det är lika många laddningar av varje slag är hela atomen oladdad, det vill säga neutral.
Vad är en atom?
Atomer ritas ofta som en kula. Rutan kulan ritar man mindre kulor som snurrar runt som en bana runt atomen. Egentligen är "kulan" ett tomrum. I tomrummet finns atomkärnan. I atomkärnan finns det Protoner, som är positivt laddade och neutroner som inte har någon laddning alls. Protoner och Neutroner är ungefär lika stora. Protonerna och Neutronerna sitter ihop med en mycket stark kraft. Runt atomen kretsar elektroner. Elektroner är negativt laddade. Om atomen har en proton, som helium, då har den en elektron. På så sätt blir atomen neutralt laddad.
Antalet protoner atomen har visar vilket atomnummer atomen får. Helium, som bara har en, har atomnummer 1. Atomnummret är viktigt för de periodiska systemet.
Alla atomer har också en förkortning. Tillexempel Helium skrivs som He, Väte skrivs som H osv.
Om en atom väljer att slå ihop sig med ett annat ämne kallas det för en molekyl. En molekyl som har samma atomer kallas för grundämne. En molekyl med olika slags atomer kallas för kemisk förening. Vatten är ett exempel på en kemisk förening. I vatten molekylen finns det två väte atomer (H) och en syre atom (O)
Atomer är mycket mycket små. Om man la atomer efter varandra på en rad skulle de få plats 1 miljon atomer på en millimeter. Om man tänker sig att atomkärnan är lika stor som en ärta så skulle elektronerna vara ungefär lika stora som ett knappnålshuvud och cirkulera runt atomen med 50 meters avstånd från atomkärna.